En ocean av sladdar och papper

Har Internet igen. Det tog bara BBB tre veckor att skicka boxen och oss en hel dag att installera den... Snacka om att man är beroende av det. Hur ska man kolla när bussen går, betala räkningar, kolla hur man gör morotskaka, se vad det blir för väder i helgen, läsa tidningen, kolla upp telefonnummer, maila klagobrev till sängfarbrorn eller blogga? Men nu är det fixat och jag kan leva normalt igen. Fast det känns som att det är onormalt mycket sladdar, överallt slingrar de omrkring som spinkiga ormar. Det sjukaste är att vi har ett trådlöst modem. Vilket jävla skämt! Det är en lika stor illusion som det papperslösa samhället. Och vem är muppen som kom på attsätta bredbandsuttaget ovanför ytterdörren?!

Jag håller på att bli en arg tant som ni märker ovan. Det värsta är den plötsliga och oroväckande starka ilska jag känner dagligen i kollektivtrafiken. Människohat är inte en överdrift. När folk tränger sig före för att gå på bussen/tunnelbanan så att man nästan inte får plats själv fast man var där långt före dem gör mig fruktansvärt arg. Men det värsta är nog när folk knuffar sig förbi en för att sedan övergå till en snigelfart som stoppar upp mig i min alltid snabba framfart genom den (även den) hatade gången mellan pendeln och tuben på centralen. Att sånt här kan göra mig så förbannad att jag bokstavligen ser rött (eller snarare svart) stör mig. Varför bry sig? Det går fler bussar. Låt dem bete sig som idioter och höj dig över dem. Du fördjupar bara bekymmersrynkan och får en fulkärringsnörpmun. Sådär tänker jag, men nästa gång det händer får jag lustatt mörda någon. Måste nog gå i terapi. Eller köpa en bil. Fast då blir man väl bara arg på alla andra bilister som är dumma i huvudet. För människor iallmänhet är ju det.

Börjar bli krökt

Min mormor blev rånad härom veckan. Jävla as som ger sig på en tant med rullator nära 90. Tror inte att det var Hare Krishna med fotbollsstrumpor dock. Fattar de hur skrämmande det är, även utan hot, för någon så gammal. Skulle själv kissa på mig antagligen. Fast min första instinkt visade sig ju vara att skrika och springa efter när väskryckaren i Spanien slog till – en instinkt som jag nog gör bäst i att göra mig av med. Om min unge (som jag inte har så det är väldigt lätt för mig att säga sånt här) gjorde något liknande skulle han eller hon verkligen få veta att de lever. Tror att uppfostran är ett bortglömt begrepp, att föräldrar inte har tid med det längre. De är för upptagna med att göra karriär, gymma och gå på after work och sånt.

Flytten gick hur bra som helst. När vi slängt in allt i lägenheten drog vi till
Vitabergsparken istället för att göra något mer och helgens soliga väder gjorde att vi fortsatte att prioritera annat än packa upp. Sängleveransen låter tyvärr vänta på sig. Vi började med att sova på soffan = trångt. Sedan kom vi på att det är ju bra att ha en gästsäng så vi köpte en uppblåsbar som vi sover i nu. Den ser ut som en riktig säng nästan, men snart ser jag ut som en ostbåge efter att ha sovit i den i två veckor - så snälla sängfarbror kom med min säng! (Nu har du två dagar på dig by the way och säg inte att du ska ringa upp mig igen för jag vet att du inte gör det). Inget Internet har vi heller – BBB var heller inte så snabba i vändningarna visade det sig. Så nu har jag en ursäkt till att ligga på latsidan blogwise. Men vi trivs jättebra, det är så himla mysigt och det kommer att bli så fint till slut!

Jag är ju ekonom, även om många tycker att det är lite osannolikt och så. Men jag läser DI ;-) De skriver att lågkonjunkturen närmar sig och i en annan stor rubrik att inflationsbrasan tar sig. Hm…, motstridiga som vanligt. Anar vi måhända en stagflation i horisonten? Blir det en upprepning av oljeprischockerna på 70-talet? Jag har ingen aning, jag valde marknadsföring. Och ur marknadsföringssynpunkt tycker jag i allmänhet att det inte är bra för en tidnings varumärke att spekulera för mycket. Bara ett tips DI. Men det känns lite som att Riksbanken borde ha höjt räntan tidigare än vad de gjorde. Samtidigt så undrar jag som alla andra om jag ska binda bolånet eller ej och om jag någonsin kommer att ha råd med köttfärssås igen ;-)

Ekorrhatt

För ett tag sedan var jag i en park tillsammans med några av mina otaliga syskonbarn. Det var ett jävla liv i ett träd där två ekorrar länsade ett fågelbo och den stackars fågelmamman (eller pappan) försökte skrämma iväg dem. När jag ska korsa vägen under trädet (som är högt) för att kunna se bättre ramlar plötsligt den ena ekorren ner mitt framför mina fötter. Den var utan att överdriva (lovar) en cm från min näsa och jag skrek som en tok. Det lät verkligen splash, men jag tror att ekorren klarade sig för den sprang uppför stammen igen när den kommit på fötter (det verkar som de inte har samma egenskap som katter att landa på fötterna). Måste kännas som ett stort misslyckande som ekorre att misslyckas med att hoppa mellan två träd som nästan sitter ihop. Hoppas att han lärde sig en läxa och slutar upp med dumheterna att äta upp fågelägg och blir vegetarian istället, precis som Piff och Puff. Hade jag fått den i huvudet hade jag definitivt utvecklat en fobi mot både träd och gnagare.

I veckan som gick har jag planterat solrosor, skaffat mig ett jättestort lån och grillat korv och hamburgare. Jag har även varit på Fredrik Lindströms ”Svenskar är också människor” – roligt men förutsägbart med betraktelser kring oss töntiga, asociala, sifferbesatta lattedrickare. Jag erkänner att jag också helst slänger soporna när grannen hunnit in i sin lägenhet istället för att (hemska tanke) behöva heja. Visste ni föresten att Sverige är nästan det enda landet som använder sig av kvadratmeteruppmätning av lägenheter (vår är 61) och att på Kungsholmen är 80 % ensamhushåll?

På lördag går flyttlasset till SOFO (det ordet är tydligen patentskyddat, löjligt nog). Klarade av 3 månader på vischan galant, men upprepar det helst inte. Förresten är det farligt på landet, dubbelmord i helgen och pyromaner som härjar och grejer. Bäst man håller sig bland betong och avgaser.

Kan någon berätta varför ingen vill anställa mig när jag är bäst? Jag misstänker att jag behöver utveckla mina verbala färdigheter för att nån jävla gång komma förbi intervjuhindret. Bajs. Det är min enda kommentar.